Jag vet inte om jag nämnt det tidigare men Byggtjänst har tagit fram två skrifter om hur besiktningar skall genomföras

dels

-       besiktningar av entreprenader enl AB 04. Råd och formulär med kommentarer samt bilaga ”lathund för egenkontroll”

dels

-       besiktningar av entreprenader med fortlöpande besiktning enl ABT 06. Råd och formulär med kommentarer samt bilaga ”lathund för egenkontroll”

Förutom undertecknad som författare har skrifterna framtagits av besiktningsmännen VVS Roland Holmgren och bygg Jan Ulvegård samt advokat Jens Pedersen.

Skrifterna finns att köpa genom Byggtjänst.

++++

I förra veckan var jag i Sigtuna och lyssnade på bland andra Petter Hellström från Institutionen för idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Han höll ett föredrag på temat vad som är svenskt. Det var ett intressant föredrag. Inte minst för samhällsbyggare.

Han berättade att Sigtuna ibland kallas Sveriges första stad. I Västergötland tycker man att Sveriges vagga låg där. Det är i detta sammanhang ointressant exakt var Sverige började. Det viktiga är att den tidens Sigtuna inte låg i Sverige. Inte det Sverige som vi känner till i dag. Det fanns inte då. Det fanns ingen svensk flagga, ingen nationalsång, ingen svensk folkmusik, inga svenska folkdräkter, ingen julafton, ingen kräft- eller surströmmingspremiär. Det fanns troligen lingon, men varken kåldolmar eller kokt potatis. Maträtter som vi ser som typiskt svenska i dag.

Sanningen om Sverige är därför inte vikingarna, stormaktstiden eller folkhemmet.

Sanningen om Sverige är istället en pågående process. För utveckling blir det vad vi än gör. Frågan är vilken utveckling och hur den sker: gör vi den till en inkluderande process som skapar samhörighet, eller till en plågsam dragkamp som skärper gränsdragningarna.

Det var kloka ord.

Det finns många likheter i den beskrivningen med vår bygg- och förvaltningsprocess. Inkluderande process som skapar samhörighet i stället för en plågsam dragkamp som skärper motsättningarna. Vi behöver inte gå tillbaka tusen år. Det räcker att sträcka sig till första halvan av 1900-talet. Sverige och svenskhet då var något helt annat än det är i dag. Det går inte att frysa tiden. Det går heller inte att vrida tillbaka tiden. Vi måste utgå från läget idag och utveckla processen framåt.

Jag tror och hoppas att beställarkompetensen är ett område som kommer utvecklas i en rasande fart. Drivkraften är att det är beställaren som får se alla effekterna, positiva som negativa, av kvaliteten på processen.

En annan av talarna i Sigtuna var Anders Wijkman som sitter ordförande i en utredning om offentliga upphandlingar. Där framgick klart och tydligt att insikten finns om att vi måste höja kvaliteten på upphandlingarna. Det är en bra början i den fortsatta utvecklingen av processen.

Men i framtiden blir det svårt att inte förknippas med pengar. Åtminstone för fem kulturpersoner. Svenskar som är kända över hela världen.

Under våren 2011 utlyste Riksbanken en tävling i att utforma Sveriges nya sedlar. Den tävlingen avslutades nyligen. Juryn utsåg ”Kulturresan” till vinnare och riksbanksfullmäktige beslutade att Göran Österlunds bidrag ”Kulturresan” ska vara den konstnärliga utgångspunkten för de nya sedlarna.

Det visar att kultur är viktigt i samhällsbyggandet. Den här gången finns inte en politiker, kung, idrottsperson eller näringslivsföreträdare med bland motiven. Jag tror inte man ska analysera eller dra för stora växlar på det. Många behövs för att skapa och utveckla ett samhälle.

Det blir sex nya sedlar varav en har ny valör, 200 kronor.

Baksidan har ett natur- och miljömotiv. Delar av samhället. Motiv som vi samhällsbyggare känner oss hemma med.

20-kronorssedeln har författarinnan Astrid Lindgren på framsidan och Småland på baksidan

50-kronorssedeln har den mångkulturelle Evert Taube på framsida och motiv från Bohuslän på baksidan

100-kronorssedeln har skådespelerskan Greta Garbo på framsidan och Stockholm på baksidan.

200-kronorssedeln, den nya valören har film- och teaterregissören Ingmar Bergman på framsidan och Gotland på baksidan

500-kronorssedeln har sopransångerskan Birgit Nilsson på framsidan och Skåne på baksidan. Skåne representeras av Öresundsförbindelsen

1000-kronorssedeln har ämbetsmannen Dag Hammarsköld på framsidan. Han var FN:s generalsekreterare under tio år och Lappland på baksidan.

För egen del kommer det att bli fler kulturpersonligheter än ämbetsmän i plånboken framöver.

Förutom att det på Länsstyrelsen finns en broschyr över upphandling av hantverkare så nämnde man formuläret Hantverkaravtal 09 som jag tidigare nämnt. Du finner det på www.konsumentverket.se

Alla frågor jag tidigare nämnt kom upp

kolla

-       företagarens ekonomi

-       har han inbetalt sociala avgifter

-       har han inbetalt skatter

-       har han gällande F-skattsedel

-       har han skulder hos kronofogden

-       har han tidigare gått i konkurs

Då du är klar över vilka arbeten du vill ha utförd genom att konkret har skrivit ner detta med uppgift om material, färger, utseende mm kan du upphandla genom att kontakta hantverkare

-       ta referenser

-       be om anbud från 3-4 hantverkare

-       jämför anbuden mot varandra samt mot den budget du själv tagit fram. Lägg till oförutsedda kostnader dels att du kan ha missat något och dels för att du under hand         säkert kommer på att du borde även göra den eller den ändringen från ursprungsplanerna.

-       kontakta och gå igenom med minst två av de hantverkare du tror kan utföra dina önskemål

Skriv därefter avtal med en hantverkare du kommer överens om och använd då hantverkaravtalet 09. Ta med vite för försening. Sätt ett rätt högt vite då det inte har någon betydelse för hantverkaren för han har ju garanterat att hålla tiden. Lägger du till arbeten under byggtiden får du vara beredd att förlänga tiden om dessa arbeten är väsentliga. Skriv ner detta som en ny överenskommelse. Skriv överhuvudtaget ner alla överenskommelser som sker under byggtiden. Det har man god nytta av vid en ev tvist.

Betala när allt är klart eller efter en lyftningsplan baserat på utfört arbete. I vissa fall kommer man överens om att tillhandahålla material t ex visst kakel i badrum. Detta skall framgå av avtalet.

Bestäm själv färger och kvalitet i din beskrivning. Det räcker inte med att rummet skall tapetseras med en blå tapet. Vilken blå nyans?

Är du tveksam om utförandet är rätt utförda så kontakta en besiktningsman. Sådan kan du finna på www.sbr.se

+++++

Komplicerade frågor – som det finns svar på.

Ofta finns svaren närmare än man tror.

Det sitter ungdomar och spelar dataspel runt om i våra bostadsområden. Många av dem spelar Minecraft, en svenskutvecklad spelsuccé. Det känner många till.

Det är inte lika många som känner till att Minecraft kan användas för att utveckla boendedialogen. Svensk Byggtjänst har sedan hösten 2011 ett samarbete med Mojang som ligger bakom Minecraft. Det består i att det finns en egen server där man kan använda Minecraft utan de destruktiva element som finns i originalversionen. Vi kallar det Mina kvarter. Ungdomarna bygger upp miljöer, gator, vägar och hus. Tankarna flödar och idéer utbyts – ofta digitalt. Då känner sig ungdomarna hemma. Och snabbt går det. Engagemanget växer och helt plötsligt finns en fungerande boendedialog. Exempel på hur det kan användas finns det gott om.

Vi riktar i detta projekt in oss på ungdomarna. Det är de som gillar att spela dataspel och ungdomsarbetslösheten ligger skyhögt över arbetslösheten för övriga i landet. Då kan man göra skillnad – snabbt.

Detta arbete har nu pågått en tid med mycket lyckat resultat i flera områden som haft en negativ klang. Och vänt utvecklingen i positiv riktning. Goda exempel är alltid bra.

Jag är övertygad om att Mina kvarter fungerar även i Järvalyftet. Ett område som varit mycket omskrivet den senaste tiden. I negativa termer.

Självklart fixar inte ett dataspel detta på egen hand. Det krävs engagemang från fastighetsägare och kommuner.

Den kompetensen finns – det vet jag.

Båda hade dessutom studerat till civilingenjör i Luleå.

Båda två hade också haft en lärare som hade gjort stort intryck. Mycket större intryck än andra lärare lämnat.

Läraren heter Lars Bernspång och han undervisar i mekanik med mycket hållfasthetsberäkningar.

När han kom till föreläsningarna använde han aldrig några läroböcker med facit. Han började lektionen i stället med ett antal frågor:

• Vilken typ av objekt ska vi räkna på?

• Antal upplag och typ?

• Hur många och hur stora punktlaster ska vi ha?

• Hur många och hur stora utbredda laster ska vi ha?

Därefter började han på att pedagogiskt gå igenom hela uppgiften. Hur man ska tänka för att så enkelt som möjligt komma fram till ett resultat.

När ingångsdata inte utgår från att man ska få ett svar som blir ett heltal blir beräkningarna lite mer komplicerade. Som i verkligheten.

Men det var aldrig komplicerat för Lars. I takt med att han gick igenom de olika stegen för att lösa uppgiften skrev han ned delresultaten. Med tre decimaler!! Samtidigt sa han till studenterna att kontrollera beräkningarna med sina räknedosor. Det stämde alltid, intygade båda ungdomarna.

Han går under namnet den levande miniräknare och är mycket uppskattad. Både som lärare och person, berättade de båda.

Det var uppenbart att hans sätt att undervisa stimulerade studenterna. Linus som en av ungdomarna heter sa: ”Hans prov var inte enkla, men man ville klara av dem – och det var utvecklande”. Linus ingår nu i våra Unga Talanger och han är VDC-specialist på Veidekke. Han ingår också i referensgrupper för hur BIM ska kunna utvecklas i byggandet. Han tillhör framtiden helt enkelt.

Och han säger själv att lektionerna med Lars – utan läroböcker – var en bra grogrund för hans fortsatta karriär

Jag har förmånen att känna Lars sedan slutet av 60-talet. Vi studerade sedan tillsammans på Chalmers där vi också gjorde vårt examensarbete tillsammans.

Vi sågs i Värmland för några år sedan. Sudoko var då ett nytt fenomen i tidningarna. Jag passade därför på att fråga om han har upptäckt sudoko.

”Ja, jag har gjort en slinga i miniräknaren som löser alla sudoko.”

Byggtjanst.se och min iPhone. Inte SÅ kul. Just nu.

I veckan satt företagets produktutvecklingsgäng tillsammans med systemutvecklarna i en gemensam workshop. Syfte: att sätta ramarna och lägga grunden för hur vi på allvar ska ta oss an och förhåller oss till den Mobila Utvecklingen. På en organiserad nivå. En genomtänkt. Strategisk.

Vi var alla medvetna om att vi har det mesta jobbet framför oss. Och det känns lite jobbigt när du jobbar med teknisk utveckling, älskar nya lösningar och gärna kastar dig över det senaste så fort som möjligt. ”Hänger vi med, är det för sent, har tåget gått, vad ska mina twitter-kompisar säga?” …

Men vi sitter i samma båt som en hel skrälldus företag. Vi ligger trots allt hyggligt väl till i vår tekniska utveckling i förhållande till vår ”lokala” omvärld och gör vårt bästa för att hålla oss orienterade om vad som händer ute i den stora världen. Vi har tagit fram de första mobila initiativen. Inte genom någon väl genomtänkt plan utan med hjälp av medarbetares egna initiativ och diverse testskott. De senaste tolv månaderna har vi tittat på Google Analytics-rapporterna och sett den mobila trafiken växa. Sakta, men ändock.

Så. Där satt vi då. Och skulle bestämma oss. Blev det högtflygande planer, extrema appar, mobilsajter? Ja, säkert så småningom.

Men det första vi har framför oss är att kratta manegen för entusiasterna som just nu gör tappra försök att närma sig våra tjänster mobilt. För de är fler än vad statistiken visat på. Vi vet det eftersom vi fått svar genom att kika på de små mobila initiativen vi gjort och mätt. Nettotillskottet på trafiksidan blir större än vad siffrorna innan justeringen visar. Kan vara något att tänka på.

Så vad är de första initiativen?

Byggtjanst.se och min iPad. Lite bättre. Till och med fullt dugligt.

1. Se till att alla landningssidor har ett mobilt alternativ genom att se över övergripande navigering och rensa bort sådant som inte är direkt relevant för innehållet. Det gör det möjligt att ta hand om den mobila trafiken från exempelvis Google. (Och vi vet att den utgör en stor del).

2. Se till att alla utskick som exempelvis nyhetsbrev går att läsa i mobilens inkorg. Och att utgående länkar landar på de ”mobilstädade” sidorna. Vi ser att många läser sin e-post mobilt. Självklart ska besökaren också kunna agera på innehållet. (Det blir ytterligare en stor andel av den inkommande trafiken).

3. Låt det mobila alternativet vara standardvärdet för dem som använder en mobil enhet för att titta på en sida. Låt bli det hjärndöda alternativet – ”Vill du istället titta på den mobila …”. Det är väl självklart att jag inte vill ladda en sida till för att kunna kolla på innehållet. (Och släng för guds skull inte in besökaren på den mobila förstasidan så hen får börja från början igen).

Det är inte raketforskning, det är ganska enkla åtgärder. Och något vi behöver börja med snarast. Och även om det blir mer städjobb, justering och att ta bort hinder, mer än innovation och banbrytande utveckling känns det ganska bra. Vi har tagit ett första gemensamt steg till för att bli det mobilanpassade kunskapsföretaget.

PS. Självklart dök ”responsive design” och ”mobile first” upp i diskussionerna. Återkommer med det när jag läst Luke Wroblewskis och Ethan Marcottes böcker. Det känns mer och mer som ”nämn-det-en-gång-till-och-jag-osäkrar-min-revolver”-läge. Men som sagt, jag återkommer.

Ett tiovåningshus, stort som en fotbollsplan – rakt ned i marken. Så kan man beskriva schaktgropen på Riddarholmen i dag. Söderströmstunneln kommer där att övergå från sänktunnel till en sprängd tunnel. Och utanför ligger Mälaren och trycker på. Hela tiden.

Det finns mycket att berätta om detta komplexa projekt. Det innehåller det mesta av tekniska utmaningar. Kombinerade i ett projekt. Arbete i vatten, sprängningar, hantering av flytande element och komplicerade betonggjutningar. Och allt sker mitt i Stockholm. Det är så komplicerat att inget svenskt företag valde att lämna någon offert på detta projekt. Projektet gick till ett konsortium bestående av tyska Züblin och danska Phil. De delar det 50/50. Danskarna står för betongkunskapen och tyskarna för grundläggningskunnandet. Arbetskraften kommer till 90 procent från Irland. Det är ett internationellt projekt. Som leds av en svensk: Thomas Lindberg.

En mer lämpad Projektchef är svårt att hitta. Jag lärde känna honom i Baghdad för 30 år sedan. Därefter har han förkovrat sig i en mängd olika projekt. I flera världsdelar. Både tekniskt, kontraktuellt och ledarskapmässigt.

Det finns de som menar att utvecklingstakten och satsningen på FOU är alltför låg i vår bransch.

Jag instämmer.

Det yttre trycket har inte funnits på samma sätt som när det gäller att tillverka bilar, kullager eller mobil kommunikation. I dessa branscher har internationalisering varit en realitet under lång tid. Och ett överlevnadsvillkor. Klarar man inte att möta den internationella konkurrensen blir det svårt att hävda sig även på hemmamarknaden. Den situationen börjar nu gälla även för byggbranschen. Söderströmstunneln är ett sådant exempel.

Ett bra sätt att förkovra sig är genomföra komplicerade uppgifter. Till exempel komplicerade byggprojekt. Då utvecklas teknik, metoder och ledarskap.

Det är min förhoppning att våra svenska företag kommer med i matchen och deltar även i komplicerade projekt. Åtminstone på hemmaplan.

Slussen kommer att börja byggas. Jag vet inte när. Men jag vet att Züblin och Pihl redan har etablerat sig. Bredvid slussen.

Innebär att den entreprenör som anställer hantverkare för t ex våtrum måste se till att denne har rätt behörighet.

Elever som går ut på praktiska linjer erhåller ju med sitt betyg en viss behörighet.

Fick ett svar från en gammal kollega som under många år arbetat som snickare i Norge.

För att få utöva sitt yrke måste man ha en godkänd behörighet.

När man ser alla fuskbyggare så börjar man fundera på om det inte borde ställas högre krav för den som utger sig för ett stort byggkunnande men som visar sig vara en stor bluff.

+++++

Mitt förträffliga liv i bilder – nu ännu mer!

I går, måndag köpte Facebook fotodelningstjänsten Instagram. Zuckerberg betalade en miljard dollar för tjänsten. Se’n det blev känt har nätet svämmat över av spekulationer, analyser och tyckande om varför världens största community-tjänst betalt ett (ansett av somliga) extremt överpris för en tjänst de lika gärna skulle kunna utveckla själva.

Facebook startade som ett sätt att dela bilder från sociala händelser. Bilden har alltid varit nummer 1. Statusraden där vi hittills dokumenterat våra förträffliga liv i text är bara en temporär glitch i Facebooks egen tidslinje. En följd av att vi uppdaterat våra egna förehavanden och följt andras öden och äventyr via datorn.

I dag är livlinan till nätet den smarta telefonen. Att knäppa en bild för att ge omvärlden senaste nytt i ”the trials and tribulations from the life of yours truly” är oändligt mycket enklare än att skriva. Och kan jag dessutom lägga ett schysst stämningsframkallande filter som lägger en air av exklusivitet/mysticism/retro/wannabe-hipster över det hela med ett minimum av ansträngning, desto bättre.

Ett spännnade träd jag mött. Instagram to the rescue!

På språng. Tar en bild på fotografier. Meta. På med ram. Bättre.

Jag går inte längre än till mig själv och mitt eget beteende på Facebook. Min tidslinje består mer av bilder än text eftersom det är när jag är rörelse som det händer saker. Det har blivit ännu ett steg i min livsdokumentation i realtid. Men nu räddar Earlybird de värsta skavankerna.

Jag tror det är beteendet Zuckerberg är villig att betala en miljard dollar för. Inte tjänsten. Och inte användarna.

Tidhållningen är viktig i byggbranschen. Dock finns exempel där projekt försenas och besktningarna senareläggs. Respekten för sluttiden är alltså inte 100 procentig i branschen.

Det finns andra branscher där man arbetat upp stor respekt för tidhållning. Tandläkarna är en sådan bransch.

Jag lyssnade på ett samtal i radion härom veckan. Det var ett samtal till pristagaren av världens största barn- och ungdomslitteraturpris. Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA). Guus Kuijer från Nederländerna var pristagaren. Och han fick fem miljoner kronor.

Pristagaren blev både förvånad och smickrad av samtalet. Han insåg att han hade vunnit något stort och han var mycket hedrad. Men han var tvungen att snabbt avbryta samtalet. Det tog 42 bara sekunder. Anledningen var att han var på väg till tandläkaren??!!

Då har man arbetat upp respekt för inbokade tider.

Det är ofta bra att titta på andra branscher för att se om det finns något att ta efter.

Vi kanske ska benchmarka tidhållningen med tandläkarna?

Var så god och skölj.

Dags att lämna in deklarationen? Game On!

I fredags satt jag på ett väldigt intressant och inspirerande frukostseminarium om Gamification. Ett hett ämne som enkelt beskrivet handlar om att nyttja de mekanismer som finns inbyggda i spel, i andra sammanhang.

Det kan handla om att bygga in sån’t som triggar besökaren till ett visst beteende eller aktivitet, exempelvis att fylla i sin personprofil till 100 procent, att genomföra ett köp så snabbt som möjligt (och framför allt belöna den som gör det), att välja ett varumärke framför ett annat med mera. Framför allt (i många fall): hur får man det vardagliga och tråkiga att bli prioriterat, lustfyllt, nästan roligt?

Fantastiskt spännande, svårt, flummigt, nödvändigt, nerprioriterat, påhängt. Eller rättare sagt, det krävs gamification-tänk i sig för att få in gamification i webbtjänsterna. För utan en engagerad produktägare som förstår och tror på konceptet, funkar det givetvis inte. Fast det är klart att en bra dos med hype hjälper till. Just nu i alla fall.

Gartners Hype-kurva. Gamification befinner sig fortfarande på väg upp på toppen (Källa: Gartner Group 2012)

Seminariet arrangerades av webbyrån Cloud Nine och det var deras webbstrateg Ulrika Schreil som höll i presentationen. Personligen måste jag säga att den timme jag spenderade där var väldigt mycket mer värt än de otaliga jag suttit igenom i andra sammanhang.

Bra framfört, intressanta praktikfall, bra innehåll. Tack!

Det var ett par saker som förtjänar en mer framskjuten plats i mitt medvetande:

1. De flesta är mer intresserade av Makt och Status än av Saker. Satsa på att erbjuda en åtråvärd förmån, lyft hellre fram en individ ur mängden än att bjussa på dina ”exklusiva” profilprodukter.

2. Muta inte! Värdet av det du erbjuder i kundnytta ska självklart inte övertrumfas av det du ”sockrat” erbjudandet med.

3. Never underestimate the power of badges! Skämtsamt formulerat, men behovet att samla på sig bevis på sin egen kompetens, betydelse, förträfflighet är i många fall väldigt, väldigt tydlig. Oavsett om det rör sig om scoutemblem, diplom från utbildningar eller virtuella utmärkelser för att man har checkat in på kända/spännande/intressanta/särdeles vanliga ställen via sin smarta telefon.

Jag sitter just nu med ett halvt dussin halvkläckta idéer i skallen. Nu gäller det bara att omsätta inspirationen till handling. Ska bara hitta rätt knappar att trycka på för att få mig själv att nappa. Till 100 procent.

Och till allt detta behövs det en massa olika byggnadsmaterial. Betong är ett av materialen. Kanske det viktigaste. Och ett av de tyngsta. För att tillverka betong behövs ständigt tillflöde av råvaran cement. Tusentals ton cement behöver transporteras till alla dessa byggen. Så effektivt som möjligt. För att vårt samhälle ska fungera. Dag ut och dag in.

I utvecklingen av Norra Djurgårdsstaden ingår att flytta befintlig cementterminal och ersätta med den en ny. Någonstans.

Då blir det genast mer komplicerat. Om man vill minimera miljöeffekterna.

Norra Djurgårdsstaden är en av världens mest miljögenomtänkta stadsdelar som utvecklas i dagsläget. Vill jag påstå. Då finns det många som inte vill ha en stor cementanläggning i närheten av bostäderna. Det kan man förstå.

Nu pratar vi samhällsbyggnad på riktigt. Kloka män och kvinnor som arbetar fram lösningar efter politikernas visioner. Det är mängder av olika intressen som ska synkroniseras i en slutlig lösning. Och som ska tilltala medborgarna. Så långt det är möjligt.

Det är i detta sammanhang som någon hög tjänsteman ställer frågan:

Måste cementsilon ligga vid vattnet?

JA är svaret på den frågan. Otvetydigt. Cement är tungt och det måste fraktas så miljöeffektivt som möjligt.

Det inser alla som funderat några steg längre när det gäller logistik och miljöpåverkan.

Och varför inte kombinera denna nyupptäckta hobby (Nej, jag ska inte lägga ut några Youtube-videor där jag stapplar i takt till musik, det får vänta.), med den kära gamla traditionen att avsluta fredagen med lite musik. Plus köra lite anspelningar på annat jag tycker är kul.

Först ut är kombinationen bygg och swing. Här är Slim Gaillard med Cement Mixer :

Vi följer upp det med kombinationen Minecraft och swing. Det blir självklart Louis Armstrong och Jeepers Creepers:

Avslutar med en generell hyllning till alla som gör bra grejor ute på webben (och swing). Här är Jimmie Lunceford med klassiska Tain’t what you do (It’s the way that you do it).

Trevlig helg!

Häromdagen redovisades åter ett nytt TV-program om detta.

Han hade dessutom som många andra överlåtit bolaget till en annan person som bulvan.

Naturligtvis hade han inte fullföljt sitt uppdrag. Han hade också utfört arbetet på ett klandervärdigt sätt.

Man konstaterade i programmet att hantverkaren även hade utfört en hel del andra projekt.

Vid kontroll av dessa visade det sig att han behandlat dessa kunder på samma förnedrande sätt.

Man frågar sig varför inte den som vill ha ett arbete utfört inte begär referenser samt att även söker upp dem.

Tar man referenser och söker upp dem så kan man på ett tidigt stadium konstatera om hantverkaren är kompetent och man slipper det elände man nu hamnar i.

Med andra ord: ta referenser, sök upp objekten och hör er för hur hantverkaren skött sitt arbete. Kontrollera noga. Ta därefter ställning om ni tror han kan utföra er arbetsuppgift.

Dessutom: betala inte förskott.

++++

Fem kriterier

Vi vill se om det går att kombinera a. ett snabbt nyhetsflöde och b. sätta dessa nyheter i ett (uppdateringsbart) sammanhang som c. ger besökaren chans att fördjupa sig. Och d. att presentera det här i en visuellt intressant form. Skulle vi dessutom e. ge användaren en möjlighet att använda den här förpackade informationen i sin egen verksamhet, vore det toppen.

De trick som webbens informations- och mediasajter hittills har förlitat sig på är relaterade länkar, länkar till mer läsning och bra sökbarhet (en annan av mina käpphästar). De fungerar okej när det kommer till ”linjär” informationskonsumtion. Det vill säga att du kan alltid läsa nästa artikel, och sedan nästa artikel, därefter nästa artikel. Och så vidare. Det jag saknar är det övergripande perspektivet, sammanhanget.

Nytt perspektiv

För att få ett sammanhang måste det introduceras ett nytt perspektiv. Något som webben är extremt väl skaffat att erbjuda. Att gå mellan det övergripande, sammanfattande perspektivet till det fördjupade, nerborrade dito. Och det är här som ett gäng från oss, Britny och Iteam jobbat fram en lösning som kommer att se dagens ljus längre fram under våren. Bygginfo Plus heter den och kommer att vara ett nytt verktyg som läggs till vår nuvarande webbtjänst Bygginfo.

Egentligen är grundtanken enkel – utgå från valfri Play-tjänsts upplevelse, ta fram en Youtube-liknande spelare, gör det möjligt att sätta samman en avsnittsindelad presentation som kan bestå av i princip vilken mediatyp som helst, introducera utrymme för fördjupad information, skriv intresseväckande referat, koppla på talsyntes, låt användaren skapa spellistor och låt dem ta med sig hela paketet in på sitt veckomöte där de kan spela upp hela rasket i ett speciellt presentationsläge. Och till slut: glöm inte Ken Burns-effekten!

Ungefär så.

Som engelsmannen skulle ha sagt: It’s been fun.

Så här blev det

Nyfiken på mer? Eftersom tjänsten ännu inte är formellt lanserad får du hålla till godo med några stillbilder som jag satt samman.

Bygginfo Plus startsida. Här finns en förteckning över alla presentationer som producerats. Här bläddrar du som användare dig fram och tillbaka i den karusell-liknande förteckningen och väljer den presentation du vill titta på. Eller använd sökfunktionen eller den fackområdesindelade förteckningen.

En presentation i Bygginfo Plus kan bestå av text, bild, ljud och video. Redaktören som sätter samman presentationen kan inkludera bildväxlingar och effekter i presentationen för att öka aktiviteten och variera tempo. Du kan starta och pausa en presentation när helst du vill. Det går också bra att hoppa fram och tillbaka mellan olika avsnitt i presentationen, höja och sänka volymen med mera.

Bygginfo Plus ger sammanhang och fördjupning. Till varje avsnitt i presentationen är det kopplat relaterad information och fördjupning. Dessutom finns allt relaterat material att tillgå – från bilder, videor och kartor till författare och artiklar.

Presentationsläget i Bygginfo Plus. Det är till för att du ska kunna visa presentationer vid exempelvis veckomöten eller andra tillfällen där det handlar om att förmedla kunskap vidare till flera individer samtidigt.

I Bygginfo Plus kan du spara flera presentationer i en spellista och spela upp dem i rad efter varandra.

Under konferensens andra dag höll Beata Wickbom öppningsanförandet och bland mycket spännande och tänkvärt som hon pratade om, dök vårt projekt Mina Kvarter upp. Hur kul som helst!

Här kan du ta del av Beatas hela anförande från Webbdagarnas Bambuser-sändning (hoppa 14:30 in i filmen för att komma till rätt ställe).

Här är en ”fåfängans genväg” som skuttar rakt in på det ställe där Mina Kvarter nämns.

Inom idrotten och näringslivet är det naturligt att utvecklas och vilja bli bättre. Och där får man tydlig återkoppling på om man lyckas eller ej. Tabellplacering, lön, incitament. Bland annat.

Detta var tidigare också naturligt för hantverkare. Fram till 1970-talet för murare. Ett årtionde då alla blev lika duktiga – eller kanske dåliga.

Då fanns det inte längre någon anledning att premiera någon framför en annan. Hur ska man då utveckla en sektor?

Det 40 år sedan man delade ut mästar- och gesällbrev inom murar-skrået. Men på Nordbygg i år återupptogs den gamla traditionen.

Det är helt i linje med visionen att uppnå en bygg- och förvaltningsprocess i världsklass. Då behöver vi alla förkovra oss.

Mästar- och Gesällbreven delades ut av den legendariske byggmästaren Reinhold Gustavsson. En mer meriterade utdelare få man leta efter. Han var med långt innan 1970-talet.

De åtta mästarna och gesällerna kom från hela landet. Stoltheten var påtaglig. De hade alla klarat både de teoretiska och praktiska testerna samt följt utbildningskraven.

Det var SPEF, Sveriges Murnings- och Putsentreprenörsförening, som väckte liv i denna tradition. Ivrigt påhejade av Sveriges Byggindustrier. All heder åt dem.

Ett mästarbrev eller gesällbrev smäller högt i branschen. Det är mycket bättre än ett cv.

Och sektorn fortsätter utvecklas efter hacket i kurvan.

Se’n kände jag faktiskt också att jag behövde lite en liten timeout från bloggande, twittrande och annat digitalt socialt nätverkande. Men nu är det dags att kicka igång igen, samtidigt med vårens ankomst (i alla fall i Stockholmsområdet).

Strömmen av små och något större reflektioner, försöken att slå in (ibland redan vidöppna) dörrar och personliga funderingar om händelser i digitala kanalerna fortsätter härmed.

Som jag nämnde tidigare har jag en ny roll här på Svensk Byggtjänst. Numera kan jag titulera mig CTO vilket är en käck förkortning för det amerikanska Chief Technology Officer. Det innebär att jag ännu mer flagrant kan ha fingrarna i en massa trevliga tekniska syltburkar och ställa märkliga frågor till förundrade webb- och mobil-experter. Sån’t är kul. Och det kommer troligen att återspegla sig i innehållet här på bloggen.

Vi hörs.

Senast var det Svenska Dagbladet som vek ett uppslag i Kulturdelen och på svd.se för att berätta om ungdomarna i Fisksätra och deras fantastiska arbete med att visualisera sina idéer om hur de ser sitt  område utvecklas. Med hjälp av Minecraft, Mina Kvarter och framför allt sin obändiga kreativitet och energi.

För dig som vill veta mer:

• Fisksätras Ungdomsråd på Facebook
• Mina Kvarter på Facebook
•  Mer information om vår satsning Mina Kvarter
• Mojang – gänget bakom Minecraft
• Minecraft startsida