Ingela Bendrot – mitt perspektiv

Tur att utvecklingen går framåt; åtminstone när det gäller glasögonmodeller och frisyrer. Fotot taget efter en debatt 1988.

I slutet av 80-talet bodde jag i Oskarshamn. Jag var politiskt engagerad som ledamot i kommunfullmäktige och skolstyrelsen. Oskarshamn är ett mycket starkt socialdemokratiskt fäste och vi som tillhörde oppositionen sporrades av att alltid jobba i underläge. Jag var också distriktsordförande för Moderata Ungdomsförbundet i Kalmar län. 

SSU-distriktet leddes av en kille som var jämngammal med mig. Han satt också i Kommunfullmäktige och Skolstyrelsen. Han hette Håkan Juholt.

Under den här perioden var ungdomsförbunden mycket starkare och mer aktiva än vad de är idag. Det fanns en stor kämparglädje på bägge sidor och vi ordnade många debatter, torgmöten och insändardueller. Politik var viktigt, men också väldigt roligt. Vi som var aktiva i ungdomsförbunden hade det som vår livsstil.

Varje kväll, varje helg väntade politiska möten, kurser och kampanjer. På barrikaderna mötte vi våra motståndare från de andra partierna; andra ungdomar som också hade politiken som sin livsstil.

Nu har Håkan Juholt tagit steget in i den hetaste politiska hetluften. Där kommer han ha nytta av sin energiska och envisa debattstil, men också av sin tydliga ideologiska förankring. Detta är både hans styrka och svaghet. För mig framstår han som ett betydligt mer spännande alternativ än de personer som media tippade skulle vinna ordförandestriden, men spänningen handlar i stor utsträckning om att han är otippad.

Samtidigt ska man inte utesluta att det kan inträffa saker under de kommande två veckorna som kastar om förutsättningarna för den stundande partikongressen.

Postat i Krönika | Inga kommentarer »